Mitt liv är som en enda stor bergochdalbana..
Och fort går det oxå.. För några dagar sen föll jag igen.
Blev riktigt sårad.. Men även om inte styrkan finns så ligger jag
aldrig kvar.. Vart orken till att resa sig upp kommer ifrån vet jag inte.


Men det är det jag gör.. Reser mig upp och går..
Och helt plötsligt tar mitt liv en helt annan vändning.

Är jag beredd på det som komma skall? Nej, det är jag aldrig.
Men jag gör mitt bästa...